Röster om Colombiagruppen

Vad säger MR-Fonden som huvudman för nätverket?

“Vilken effekt har Colombiagruppens arbete haft? Genom att belysa olika teman har nätverket kunnat sätta ljuset på olika bidragande orsaker till den väpnade konflikten och medverkat till konstruktiva lösningar. “ -Ulrika Strand, Generalsekreterare MR-Fonden

Nätverket Colombiagruppen har funnits sedan slutet av 1990-talet och är närmast unikt i sitt slag i Sverige. Det övergripande målet har sedan starten varit att bidra till att sprida information om Colombia i Sverige för att på så sätt öka förståelsen om vad som krävs för att ett land i långvarig väpnad konflikt ska kunna förändras i fredlig riktning. Styrkan har varit att ett antal svenska organisationer – i skrivande stund 14 – gått samman för att med gemensamma krafter och med utgångspunkt i de colombianska partnerorganisationernas erfarenheter och expertis bidra till att  den svenska utrikes- och biståndspolitiken ska utgå från mänskliga rättigheter i samarbetet med Colombia.

Organisationernas olika samarbetspartners och fokusområden har ökat möjligheten att lyfta specifika frågor från olika perspektiv och belysa hur just den frågan påverkar olika grupper som barn och unga, kvinnor, urfolk, etniska grupper, hbtqi-personer. Ett antal experter från FN, det interamerikanska människorättssystemet, EU och akademiska institutioner har bistått. Med det har debatten blivit rikare och komplexa frågor mer förståeliga. I tider av krympande utrymme för civilsamhället är det lätt att organisationer ställs mot varandra och med det att vissa frågor hamnar i skymundan. Genom att arbeta i nätverk stärker vi varandra, minimerar risken för påtryckningar och står emot illvilliga krafter – inte minst genom att kunna lyfta mindre populära frågor eller sådana som tolkas som politiska yttringar snarare än människorättsliga sådana.

Vilken effekt har Colombiagruppens arbete haft? Genom att belysa olika teman har nätverket kunnat sätta ljuset på olika bidragande orsaker till den väpnade konflikten och medverkat till konstruktiva lösningar. Vi har genom åren ordnat resor för riksdagsledamöter och journalister till Colombia för att lära känna en annan verklighet än den som ses vid första anblick, bjudit colombianska människorättsorganisationer till Sverige för att de själva ska kunna berätta om sitt arbete, haft rundabordssamtal med svenska beslutsfattare för konstruktiva samtal bortom strålkastarljuset , briefat svenska ambassadörer inför deras första uppdrag i Colombia, fört dialog med svenska företag kring mänskliga rättigheter och lyssnat till deras perspektiv, ordnat ett antal olika seminarier – bland annat med dåvarande president Uribe om konfliktens påverkan på civilbefolkningen och det höga antalet internflyktingar. I fredsprocessen med FARC-gerillan – den största gerillagruppen i Colombia – var det colombianska civilsamhället i hög grad delaktigt och i fredsavtalet fick Sverige en särskild roll  att övervaka arbetet med påtvingade försvinnanden. Vi tror att många olika aktörer har bidragit till det historiska avtalet och att det visar på hur långt vi kan nå när vi samverkar. 

“Samarbetet har de senaste åren till största del finansierats genom informations- och kommunikationsanslaget som förmedlats via ForumCiv från svenska regeringen. Nu har det utan tid för omställning dragits in och projektet avslutas ett år i förväg. Civilsamhällets utrymme krymper allt mer,  även i Sverige.” -Ulrika Strand

Samarbetet har de senaste åren till största del finansierats genom informations- och kommunikationsanslaget som förmedlats via ForumCiv från svenska regeringen. Nu har det utan tid för omställning dragits in och projektet avslutas ett år i förväg. Det krympande utrymmet för civilsamhället krymper alltmer, även i Sverige.

Skrivet av: Ulrika Strand, General sekreterare på Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) 2023