Igår kväll röstade senaten i Colombia om övergångsrättvisesystemets processuella förfaranden. De nya besluten tar avstånd från det som avtalats mellan regeringen och FARC under fredsförhandlingarna på Kuba och inkluderar 20st motförslag från Centro Democrático, partiet som den nyvalda presidenten Iván Duque tillhör och som har stor representation i kongressen. Partiet har sedan, det som kallades för, folkomröstningen för fred under 2016 öppet kritiserat flera punkter av fredsavtalet under kommando av f.d presidenten Alvaro Uribe.
De mest polemiska ändringarna kommer att påverka JEP´s kompetens när andra länder begär utlämning av aktörer inblandade i konflikten, provtagning för att fastställa datum där brottsliga handlingar begåtts samt differentierande behandling för statens styrkor. Kongressledamöter från Centro Democrático motiverade diskussionen med att kompositionen och ideologin bland JEP:s domare inte är en garanti för opartiskhet. Tidigare har det dåvarande oppositionspartiet lyckats stoppa deltagandet av jurister och människorättsförsvarare i övergångsdomstolarna. Läs mer: Santos posesionó a 30 de los 38 magistrados titulares de la JEP
De nya bestämmelserna gynnar inte konfliktoffrens rätt till sanning och rättvisa och det är svårt att tro att deras intresse står i centrum när man garanterar en differentierad behandling för armé medlemmar. Den rådande straffrihet som finns kring statens styrkors inblandning i brott mot mänskliga rättigheter kommer att sträckas ut i tiden. En av de viktigaste framgångarna med fredsprocessen var just att man satt möjligheten att påvisa alla beväpnade aktörers ansvar på kartan och då inom brott som påverkat livet för fler än 8 miljoner offer som är registrerade i de officiella brottsofferregistren.
Gårdagens beslut lämnar möjligheten öppen att utlämna f.d. gerillamedlemmar och minskar de garantier som regereringen Santos gav till FARC. Det sätter stabiliteten för freden med FARC i risk och på lång sikt kommer det att påverka fredsförhandlingarna med ELN-gerillan.
Igår visade det sig att den kommande regeringen har stort stöd i kongressen för att kunna driva fram sina vallöften och de är inte begränsade till polemiken kring fredsavtalet. Detta kommer att ge kontinuitet till en ohållbar utvecklingspolitik som åt sidan lämnar diskussionen om behovet av en inkluderande utvecklingspolitik i ett land där en 80% av de produktiva markerna ägs av en 1% av den colombianska befolkningen. Kampen för kontroll av marken har orsakat enorma konsekvenser för situationen för de mänskliga rättigheterna i landet och är en av de bakomliggande orsakerna till Colombias långa konflikt. En hållbar fred i Colombia kommer inte att uppnås utan strukturella förändringar och det kräver framför allt politiskt vilja hos regeringen och utvalda politiker.
Den kommande tiden innebär nya uppmaningar för de colombianska- och internationella civilsamhälleorganisationerna som stödjer deras arbete men även för de stater som ger politiskt och finansiellt stöd till fredsprocessen i Colombia. Det internationella samhället bör visa starkt stöd till fredsavtalet och dess genomförande.
Lämna ett svar