Med förseningar fortsätter den colombianska kongressens lagstiftningsarbete för genomförandet av avtalet och en ny institutionalitet för implementering av överenskommelserna upprättas. FARC-EP har lämnat in sina vapen. Detta konstaterades av Jean Arnault, chefen för FN:s mission i Colombia den 15:e augusti. Med detta inleds en ny period där diskussionen och implementeringen av frågor som återintegreringsprocessen för 7000 FARC-medlemmar, landsbygdsreformen, reformen för det politiska systemet, garantisystemet för politiskt deltagande och implementeringen av systemet för övergångsrättvisa är avgörande för fredsfrämjandet i landet.
Samtidigt ser vi en ökande våldsvåg där sociala ledare och MR-försvarare drabbas värst. ”Agera! De dödar oss”, den senaste rapporten av Somos Defensores, den icke statliga organisationen för skydd av människorättsförsvarare registrerar och granskar information om de attacker som ägde rum mellan januari och juni 2017. Enligt Somos Defensores har 44 män och 7 kvinnor mördats och de mest drabbade områdena är Cauca, Valle del Cauca, Antioquia och Cesar. Även hot, försvinnanden och fall av sexuellt våld mot kvinnor förekommer.
Totalt har det rapporterats om 335 aggressioner under 2017. Enligt rapporten har dessa mord begåtts av paramilitära styrkor (59%) och armén (9%). I 33 procent av fallen saknas det information om gärningsmän. Det betyder att minst 51 sociala processer och civilsamhällesorganisationer har förlorat sina ledare och att det colombianska civilsamhällets handlingsutrymme begränsas i allt större utsträckning.
I juni lanserades Peace and Life, den internationella kampanjen för stöd åt sociala ledare och människorättsförsvarare i Colombia samt medföljning av implementeringen av fredsavtalet i en kontext där det hårdare klimatet för civilsamhället i Colombia försämras för varje dag. Nu krävs närvaro och politiskt agerande från det internationella samfundet för att landet ska kunna gå mot fred och inkluderande. Civilsamhälles fria deltagande på den politiska arenan är en förutsättning för uppbyggandet av fred i landet.
De internationella och nationella civilsamhällesorganisationer som bevakar situationen i landet rapporterar även paramilitär närvaro i fredsområden[1] som San Jose de Apartado och Cacarica. Även i dessa fall saknas dokumentation och utredning från de colombianska myndigheterna. Detta begränsar statens effektivitet och dess förebyggande arbete samt begränsar offrens rätt till rättvisa.
Situationen kräver motåtgärder från regeringens sida, med bekämpning av paramilitära grupper och genom statlig närvaro inom de områden som tidigare varit kontrollerade av FARC kommer den colombianska regeringen att kunna rädda liv, förbättra säkerheten och infria folkets rätt att få åtnjuta sina mänskliga rättigheter och uttrycka sig fritt.
Freden i Colombia kommer inte att vara hållbar om regeringen inte lyckas hantera problematiken med de paramilitära grupperna. Utan en hållbar fred finns inga garantier för att det colombianska folket ska kunna återskapa de drabbade samhällsstrukturerna och staten kommer inte att kunna garantera livet för de som gör opposition i landet.
[1] Territorier dit internflyktingar återvänt för att kämpa för sina marker och göra fredligt motstånd mot våldet som orsakats av både lagliga och olagliga väpnade aktörer.
Lämna ett svar