Konflikten i Colombia har lämnat efter sig ett splittrat land och den militärkultur som idag råder i landet påverkar livet för många ungdomar. Samvetsvägraren Mario arbetar för organisationen Acooc och för varje människas rätt att säga nej till att delta i krig. Den senaste tiden har de firat flera framgångar, men trots det är framtiden oviss för samvetsvägrare i Colombia.

Att samvetsvägra är att vägra militärtjänstgöring för att det strider mot ens övertygelse, tro eller samvete. Mycket har hänt i Colombia de senaste månaderna angående rätten till samvetsvägran. I december 2014 avskaffades kravet på att visa upp ”libreta militar”, det kort som bevisar att du har gjort militärtjänst eller fått frisedel exempelvis på grund av sjukdom, för att ta ut universitetsexamen.

I januari i år erkände den colombianska författningsdomstolen två ungdomar rätten att samvetsvägra. I samma beslut slog domstolen också ett viktigt slag mot militärens olagliga rekryteringar av ungdomar, något som har pågått ostört på flera håll i Colombia. Detta är historiska beslut, trots att samvetsvägran är en erkänd mänsklig rättighet i Colombia sedan år 2009.

Den starka colombianska militärkulturen präglas av en drygt 50 år lång intern konflikt mellan regeringen och olika gerilla- och paramilitärgrupper. Konflikten har skapat en våldskultur i hela landet och resulterat i tusentals döda, fler än fem miljoner internflyktingar och en splittrad nation. Konstitutionen säger att “alla colombianska medborgare är skyldiga att ta till vapen när det finns ett allmänt behov att försvara nationellt oberoende” och alla colombianska män är skyldiga att anmäla sig till militärtjänst när de fyller 17. Allmän värnplikt är inte unikt för Colombia, men det faktum att rätten att samvetsvägra inte respekteras i praktiken, och att militären rekryterar illegalt, gör ämnet olustigt just här.

Samvetsvägrare endast på pappret

Rätten att samvetsvägra respekteras sällan. Skyldigheten att uppvisa ”libreta militar” för att få jobb är ett exempel på detta. Det faktum att du kan köpa dig ur problemet genom att betala för att få kortet gör det dessutom till en klassfråga, eftersom de som rekryteras ofta kommer från lägre samhällsklasser. För samvetsvägrare är det ofta inte heller aktuellt att köpa kortet eftersom avgiften går till militären. På den ideella ungdomsorganisationen Acooc i Bogotá, samarbetsorganisation till PeaceWorks där jag arbetar, träffar jag samvetsvägraren Mario. Han berättar om när han för ett par år sedan vid avslutade juridikstudier begärde ut sin examen: – Jag kom dit och allt de sa var ”du är samvetsvägrare, gratulerar, men du måste ha libreta militar för att vi ska kunna ge dig din examen”.

Fortsatt informationsarbete viktigt

Många ungdomar känner inte till att de har rätt att samvetsvägra. Enligt Mario är ökad kunskap och medvetenhet om rätten att samvetsvägra därför en viktig del i arbetet mot illegala rekryteringar och för att den colombianska konflikten ska närma sig ett slut. Även om domstolen nyligen återigen lagstadgat mot de illegala rekryteringarna återstår en lång väg, och han understryker: – Fortfarande återstår mycket arbete för Acooc för att rätten att samvetsvägra ska utövas i praktiken och inte bara på pappret. Även om kravet på att visa upp libreta militar för att ta ut sin examen är avskaffat är det fortfarande lagstadgat att en måste visa upp sitt kort för att kunna få jobb. Vi hoppas att, med stöd från det colombianska folket som drömmer om ett land i fred, kunna fira fler framgångar som dessa inom en snar framtid.

Karin Sternäng

Utrikeskorrespondent i Colombia FUF i världen. Läs andra artiklar>> FUF i världen