Utvecklingspolik som förutsättning för fred i Colombia

Categories: Aktiviteter 2015,Nyheter,Opinion och påverkan

Fred och hållbart utvecklingspolitik

Foto: Colombiagruppen

I Stockholm, den 11.e november, anordnades ett seminarium där sociologen och Colombiaexperten Anders Rudqvist och representanter från lokala organisationer i Arauca uppmärksammade hur landrättigheter, företags ansvar och småbönders möjligheter till småskalig och hållbar försörjning både hänger samman och utgör förutsättningar för byggandet av en hållbar fred i Colombia.

Enligt Anders Rudqvist situationsanalys favoriseras från politiskt håll både storjordbruk och agroindustri trots att bondesektorn sysselsätter majoriteten av invånarna på landsbygden. Denna politik utestänger små och medelstora jordbrukare då odlingsbar mark upplåtes till extensiv boskapsskötsel, utvinning av naturresurser och mono-odlingar avsedda för export. Anders uppmärksammar hur markägande och avsaknad av landrättigheter är några av de strukturella orsakerna till konflikten i Colombia och att genomförandet av den överenskommelse som eventuellt uppnås på Kuba om en genomgripande politik för jordbruksutveckling är central för att kunna bygga en hållbar fred i landet. Vidare speglar inte den nya utvecklingsplanen det intresse som finns för att öka småbönders möjligheter till småskalig och hållbar försörjning. Istället prioriteras grundandet av områden där gruvutvinning kan ske. Utvecklingsplanen kan förändra landsbygden till ett område för företagens produktiva partnerskap och minska småböndernas inflytande.

Uppbyggande av en hållbar fred i landet kräver enligt det colombianska civilsamhället att regeringens politik ska vara sammanhängande när det gäller den nationella utvecklingsplanen, där utvinning och makroprojekt står i fokus. Detta trots fokus på markkonflikter, ökningen av internflyktingar i landet och den oroande utvecklingen som situationen av mänskliga rättigheter har i områden där dessa makroprojekt pågår. Landets utvecklingspolitik hindrar dessvärre processen att återlämna mark och långt ifrån gynnar de utsatta grupperna i samhället.

William Salazar är småbonde från området Lipa beläget i departementet Arauca i nordöstra Colombia. Området gränsar till Venezuela och ligger inom Orinocoflodens avrinningsområde Orinoquia. Området är inte bara rikt på vatten och biodiversitet utan har även oljetillgångar.  Willian berättar att man under de senaste fem åren har märkt miljöförändringar i området. Extrem torka, starka översvämningar och förändringar i det lokala ekosystemet är något av det han kommer tala om under eventet i Stockholm där han signalerar att problematiken är kopplad till utvinning av olja i departementet. Oljeutvinningens framfart skapar konflikter i samhällena och då inte bara pga. miljöförändringen utan även för att så många unga föredrar att ta anställning hos Oxy, det multinationella företag som är verksamt i området, och förlorar intresset för de traditionella yrkena, säger han.

William fortsätter att berätta om att han sedan ett år tillbaks varit med och startat miljökommittéernas försvar av våtmarken Lipa i form av CAMPROLIPA. Organisationen samarbetar med andra organisationer och miljöinstitut för att våtmarken i Lipa ska förklaras våtmark i enlighet med Ramseskonventionen. Kommittéerna har med LVF:s stöd utarbetat och publicerat en miljöstudie där man har kartlagt miljökonsekvenserna av oljeutvinningen i våtmarken. CAMPROLIPA är ett initiativ menat att hjälpa småbönder att lära sig att utveckla sina egna strategier för försvaret av sina territorier, rättigheter och sin livsstil. När man är medveten om den miljöförstörning som utvinningen av naturresurser orsakar vill man engagera sig och dela information med andra i samhället. Jordbrukspolitiken och utvecklingspolitiken fortsätter dessvärre att skapa miljömässiga och sociala problem trots fredsdialogerna på Kuba, säger William.

Sonia López är ordförande och juridisk företrädare på den lokala människorättsorganisationen Joel Sierra. Organisationen arbetar med sociala-, kulturella-, politiska- och miljömässiga rättigheter, och genom att erbjuda folkbildning och företräda konfliktoffren vill organisationen bekämpa den utbredda straffriheten i Colombia. Stigmatisering har drabbat civilsamhällsorganisationer i Arauca sedan 50-talet, men situationen har förvärrats med oljeruschen och närvaron av de beväpnade aktörerna i området. Med syfte att minska den höga brottsligheten har staten begränsat befolkningens rätt att delta i folkliga protester och mobiliseringar genom åtalsväckande för civil olydnad. Dessvärre gäller samma premisser för de situationer där man försöker stoppa aggression från polis eller militär, säger Sonia. Militariseringen är utbredd, något som ökar befolkningens sårbarhet.

Joel Sierra arbetar tillsammans med andra organisationer och plattformar för att synliggöra civilsamhällets perspektiv i fredssamtalen och skapa utrymme för ett fredsbyggande. Som exempel kan nämnas Mesa Social por la Paz och Congreso de los pueblos.

– Vi vill att man i alla fall inte har utvinning vid vattenkällor och ursprungsfolksmark, och att man respekterar miljölagstiftningen, säger Sonia. Organisationerna kämpar för att öka respekten för de territorier som erkänns som våtmarker i Arauca inklusive våtmarken Lipa där Oxy har tillstånd att utvinna olja. Helst vill man att företaget lämnar helt då det inte inneburit någon som helst vinning för regionen. 

Jordbruks- och utvecklingspolitiken i området är inte inkluderande och de myndigheter som borde bevaka efterlevandet av ramverket gällande befolkningens deltagande i beslutsfattandet uppfyller inte sina plikter. Däremot har exempelvis bondeledare blivit förföljda när de brukar marken, man kan till och med bli åtalad för miljöförstörelse eller bli åtalad för stöld av privat mark om man försöker återta sina ursprungliga marker, förklarar Sonia.

MR-försvararna från Arauca anser att det saknas deltagande från civilsamhället i fredsförhandlingarna när det gällde frågan om ”jordfonder” och att organisationerna ska föra fram sina förslag när man får möjlighet att göra det. Man har tidigare fått utrymme att föra fram kvinnors talan efter en mobilisering. Så det är inte omöjligt, säger de. Under aktiviteten i Stockholm uttryckte de colombianska representanterna oro för de utmaningar som området står inför efter ett eventuellt fredsavtal. I synnerhet handlar det om säkerhetsfrågor, återanpassning av avmobiliserade gerilla-medlemmar, en inkluderande utvecklings- och jordbrukspolitik samt lösa de strukturella orsakerna bakom konflikten. En hållbar fred kan endast uppnå från lokal och regional nivå.

*William Salazar, Sonia López och en representant från LFV Colombia, Francia Hérnandez bjöd på seminarium under Mänskliga rättighetsdagarna 2015

Author: Colombiagruppen

Lämna ett svar