Svenska AP-fonderna har investerat tre miljarder i de företag som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia. I gruvans spår har ursprungsbefolkningen i området tvångsförflyttats och befolkningen i fler byar riskerar samma öde. När OmVärlden träffar representanter för lokalbefolkningen varnar de också för utbredd vattenbrist.
Foto: CCAJAR
AP-fonderna har investeringar till ett värde av över tre miljarder kronor i företagen Glencore, BHP Billiton och Anglo American som driver Sydamerikas största öppna kolgruva Cerrejón, belägen i distriktet La Guajira i norra Colombia. Här har man brutit kol sedan början av 1980-talet.
Kolbrytningen i gruvan har resulterat i miljöförstöring och verksamheten har lett till övergrepp på de mänskliga rättigheterna i området. Till exempel människors rätt till vatten och ursprungsfolkens rätt att vara med att påverka beslut om den mark de lever på. Fler än hälften av invånarna i Guarija tillhör ursprungsbefolkningen. De harinte fått något inflytande över utvecklingen, som berör områden som traditionellt tillhört dem.
– Urfolkens kollektiva rättigheter kränks systematiskt. Det är som om vi överhuvudtaget inte existerade, säger Matilde López, boende i området och representant för folkgruppen Wayuu, och som nyligen besökte Stockholm.
Bristande tillgång till vatten
Floden Ranchería, av många ursprungsfolk betraktad som helig, rinner mitt igenom gruvområdet. Det är den i särklass viktigaste, och ofta den enda, tillgängliga vattenkällan för de boende i området.Gruvans verksamhet slukar enorma mängder vatten. Restprodukter från kolbrytningen i gruvan har förorenat floden Ranchería och utarmat jordar runt omkring. Genom uppköp av mark i området har Cerrejón i praktiken privatiserat floden och nekar befolkningen tillträde till densamma.
– Företaget använder i princip allt vatten för gruvans skull, och låter det inte komma urfolken till del. Många av dem har inte en enda droppe dricksvatten. Miljöförstöringen är förödande. Gruvutvinningen sker under bar himmel och tåg fullastade med kol kör ideligen igenom området helt utan något skydd, säger Matilde López.
Till följd av gruvans utbredning har stora grupper av områdets invånare tvingats flytta. Ytterligare avhysningar har tillsvidare skrinlagts. Delvis på grund av lokalbefolkningens protester mot gruvföretagens planer på att leda om floden Ranchería för att komma åt ytterligare 500 miljoner ton kol. Ett fortsatt hot om tvångsförflyttning hänger fortfarande i luften.
Lämna ett svar